Dränering i Vindelälvsåsens vattenskyddsområde: schaktet kan kräva tillstånd

Den som ska dränera om ett hus i Umeå har en fråga att ställa innan första skopan går i marken. Ligger huset inom Vindelälvsåsens vattenskyddsområde kan själva schaktet kräva tillstånd.

Grundvattnet som ska skyddas

Vindelälvsåsen är enligt Umeå kommun en av landets största grundvattenresurser. Kommunfullmäktige fastställde vattenskyddsområdet i februari 2016, och till det hör skyddsföreskrifter som reglerar vad som får göras inom området. Det kan handla om förbud, om att anmäla i förväg eller om att söka tillstånd.

Området är indelat i en vattentäktszon och tre skyddszoner: primär, sekundär och tertiär. Kommunen visar av säkerhetsskäl inte zonindelningen på de kartor som publiceras på webbplatsen. Den som vill veta vilken zon en fastighet ligger i kontaktar Miljö- och hälsoskydd.

Vad som räknas som schaktning

Föreskrifterna har en egen definition. Med schaktningsarbete avses “sänkning av marknivån för större anläggningsarbete än för grundläggning av enskild villa eller till djup lägre än en meter”. Det är den andra halvan av meningen som berör dräneringen. Vid en omdränering grävs grunden fram ner till sulan, och för ett hus med källare blir schaktet betydligt djupare än en meter.

I den primära och den sekundära skyddszonen är det förbjudet att utföra schaktningsarbete utan tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Två slags arbeten är undantagna: sådant som miljödomstolen eller länsstyrelsen redan prövar, och schaktning för en byggnad med bygglov. En omdränering runt ett befintligt hus är något annat än ett nybygge med bygglov, så den som planerar en sådan i de två zonerna behöver räkna med att fråga nämnden först.

I den tertiära zonen är det länsstyrelsen som prövar. Där krävs tillstånd för schaktningsarbete som går lägre än två meter över den högsta naturliga grundvattennivån.

Dispens och undantag

Miljöbalken ger kommunen möjlighet att bevilja dispens från föreskrifterna för ett vattenskyddsområde om det finns särskilda skäl. Föreskrifterna gäller samtidigt omedelbart, även om de överklagas. För en fastighetsägare betyder det att frågan ska ställas innan arbetet börjar, inte när grävmaskinen redan står på tomten.

Föreskrifterna undantar akuta åtgärder som behövs för att avvärja fara för liv och hälsa, grundvatten eller miljö. Nämnden ska då underrättas så snart det går. En planerad omdränering är inte en sådan åtgärd. Ett tillstånd enligt föreskrifterna fritar heller inte från andra förbud eller krav på tillstånd och anmälan som kan gälla samma arbete.

I den primära zonen är det dessutom förbjudet att anlägga nya anläggningar för infiltration av spillvatten, och i den sekundära zonen krävs tillstånd. Det berör inte dräneringen direkt, men den som har eget avlopp och planerar flera markarbeten på samma tomt gör klokt i att ta frågorna i ett sammanhang.

Så planeras ett dräneringsjobb

STC Mark & Grund, markentreprenör med bas i Husum, beskriver på sin sida om dränering i Umeå hur ett uppdrag börjar: med en genomgång av huset och tomten. Där tittar man på marklutningen, stuprören, dagvattnet, källarväggarna och var maskinerna kan komma åt, och på hinder som altaner, trappor och hårdgjorda ytor. Först därefter grävs grunden fram. Väggen får fuktskydd, en ny ledning läggs med rätt lutning och schaktet fylls igen med lämpliga massor.

Hur ett sådant jobb ser ut i praktiken visar STC:s omdränering av ett källarhus i tegel i Örnsköldsvik. Där grävdes grunden fram ända ner till sulan, med en grävmaskin vars tiltrotator kan arbeta nära väggen utan att skada den. Rötterna rensades bort och väggen gjordes ren, och den nya ledningen fick ligga på dränerande material. Väggen fick Optidrain-skivor och fiberduk innan schaktet fylldes igen. Schaktet gick djupt längs hela grunden, och slänterna behövde hållas stabila medan arbetet pågick runt husets alla sidor.

Det är just den typen av schakt som föreskrifterna i vattenskyddsområdet tar sikte på.

Vattnet ska någonstans

En dränering flyttar vatten, och det måste ha någonstans att ta vägen. Ska dränerings- eller dagvatten kopplas till kommunens ledningar ska det enligt STC först stämmas av med Vakin, som är kommunens VA-huvudman. Den frågan hör också hemma tidigt i planeringen, eftersom den kan påverka var ledningen dras och hur den ansluts.

Före spadtaget

För fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och förvaltare i Umeå blir ordningen enkel att följa. Ta reda på om fastigheten ligger inom vattenskyddsområdet, och i så fall i vilken zon. Kontrollera med Miljö- och hälsoskydd om schaktet kräver tillstånd. Planera var vattnet ska ledas och stäm av med Vakin om det ska in i kommunens ledningar.

Med de svaren på plats går resten att planera som vanligt. Den som vill veta mer om metoderna kan läsa om hur STC arbetar med dränering med Isodrän och Optidrain.